September - oktober 2006 Ellinor och Pierre på semester i Alsace, France.
Fredag 22 september,
Avresedagen.
Vi startade från Mälarhöjden vid halv fem. Pierre var tvungen att klippa gräsmattan och tvätta bilen och husvagnen innan vi kom iväg vilket försenade oss lite. Vi hann dock med färjan mellan Helsingborg och Helsingör innan det blev lördag.
Lördag 23 september,
Tidig morgon på Farö. Vi hann med färjan till Puttgarten vid åttatiden. Redan då var det fullt med köpsugna svenskar och danskar som skulle till bordershopen i Puttgarten.
Korvstopp efter autobahn. Klädbyte också. Det var varmt - 26 grader!
Vi gjorde kväller på en trevlig camping söder om Frankfurt.
Restaurangen på campingen hade en palm vid entrén som gjorde oss gröna av avund.
Söndag 24 september
Före lunch var vi framme vid vårt första mål - Obernai. Efter att ha slagit läger åt vi lunch i värmen.
hj
På eftermiddan hann vi med en tur söderut och gick på vinfest i St Hippolythe.
Måndag 25 september
Vi lade upp ett litet grundförråd på Cora i Molsheim. Vinrean hade precis börjat och vi köpte både Riesling och andra Alsaceviner.
Tisdag 26 september
Vår 37:e bröllopsdag. Vi bestämde oss för att fira den med en heldag i Strassbourg och tog tåget dit.
Petit France, mycket pittoreskt,
men också en stadsdel som lever. Vi besåg förstås katedralen och världsuret.
Nöjda med vår dag åkte vi sen hem sent på eftermiddan. I sin ryggsäck har Ellinor en randig kofta som skrek så efter henne på Galerie Lafayette att hon blev tvungen att köpa den och Pierre fick sen buffa på påsen då och då när den krävde att få tas på direkt.
Pierre lagade en delikat middag med biff, lök, potatis och grönsaker som vi avnjöt mycket romantiskt med tända ljus och ett vin från Julienas..
Onsdag 27 september
Nu var vi bitna av tågresande så på morgonen tog vi tåget till Barr (10 minuter, ingen restaurangvagn) för att vandra upp till Mont St Odile därifrån. När vi kommit en bit upp i bergen fick vi en välförtjänt paus.
Stilleben för vandrare i Vogeserna.
Den pilgrimsmatsal med pallar och perstorpsplattor på borden som funnits i alla år hade under vintern förvandlats till en snofsig restaurang. Soppa till en rimlig penning med bröd och vin fanns dock fortfarande att få. Pierre tog dock fel flaska och drack ett mycket flott vin till grönsakssoppan.
Torsdag 28 september
Marknad i Obernai, innan vi flyttde fem mil söderut till Ribeauvillé.
Fredag 29 september
Utsikten från frukostbordet så länge vi inte har någon granne tvärs över gången och det är tillräckligt varmt för att sitta ute.
Vi tog en cykeltur till Kaysersberg och efter bara en kort stund kom vi till ett rikitgt fyndträd med valnötter!
Druvskörden pågår för fullt. Här strax utanför Beblenheim där gamla och nya traditioner samsas väl. Barnbarnet rattade njutningsfullt plockmaskinen medan farmor plockade för hand och mormor höll barnbarnet sovande i vagnen.
Lördag 30 september
Loppmarknad i Barr. Stor, men inte som föregående år. Vi hittade inte mycket att köpa, men däremot god korv att äta. Har får Pierre resans första merguez. Mycket god!
Söndag 1 oktober
Choucroutefest i Riedwihr. Vi cyklade dit och stannade som vanligt vid monumnetet över de 121 personer som stupade här 1945.
Choucrouten var ovanligt god i år och Gewürtztraminer passade perfekt till!
Förbandet - en dam och herre med hela släkten som roadies och supportklubb vid bordet bredvid oss - var jättebra och fick alla i stämning med käcka tyska dansbandslåtar blandat med rock och folkmusik. Dansgolvet var ständigt fullt av synnerligen dansanta par.
Melody boys tog sen över och dansgolvet fylldes åter på nolltid.
Utanför pågick som vanligt kommersen med vitkål, men i år stod vi över.
Måndag 2 oktober
Vi steg upp tidigt och åkte iväg till bergen ovanför Münster för en fyratimmars vandring. På campingen var det sol och 20 grader varmt. När vi klev ut bilen på 1061 m höjd var det 13 grader, regn och storm. Vi tittade på varann och klev in i bilen igen. Staub och Cora blev ett utmärkt förmiddagslternativ! Efter lunch hemma cyklade vi i stället till kooperativet i Ribeauvillé - äldst i Frankrike - och tittade. 20 miljoner euro har investerats där det senaste året och det fanns vågar och hissar och mycket annat fint, men en viss intrimning krävs nog....
Vi fortsatte över bergen till Riquewihr. Överallt pågick druvskörden.
En kort paus på berget ovanför Riquewihr.
Det var proppfullt med turister och julaffären var synnerligen välbesökt.
Tisdag 3 oktober
Det regnade när vi vaknade och verkade inte finnas något hopp om bättring så vi lade om våra planer och åkte till Mulhouse lite tidigare än planerat. Vi var på det nyrenoverade elmuséet och fick bl a se detta enorma hjul snurra. Det ingick i en stor ljus- och ljudshow.
Vi såg också elektriska maskiner från förra sekelskiftet och framåt, bl a denna fina spis från 60-talet.
Onsdag 4 oktober
På tisdag kväll öppnade sig himlen och det var knappt att vi hörde vad vi sa inne i husvagnen för allt smattrande. Det blåste också några rejäla vindbyar - de värsta sen 26 december 1999 såg vi sen i tidningen. På morgonen upptäckte vi att mattan trots allt inte flutit bort, men var ganska blöt. Vädret hade dock blivit riktigt fint så vi befriade cyklarna från jobbet som torkställning och cyklade norrut.
På de regionala nyheterna har hela veckan vinodlare framträtt och berättat om hur druvorna drabbas av röta p g a allt regnande. Vi kunde nu själva se hur till synes friska och vackra klasar drabbats av mögel.
Vi fortsatte till Selestat och åt lunch på Rond Point. Pierre var överlycklig eftersom han saknat denna typ av restaurang länge - med småplock att välja på och rejäl fransk husmanskost. Ellinors morötter var friskt kryddade med vitlök.
Överallt såg vi spår av det myckna regnandet. Floden Ill hade vuxit till sin dubbla storlek och hastighet.
I Ebersmünster finns Frankrikes enda kyrka i österrikisk stil. Den var mycket vacker.
Från Ebershausern tänkte vi cykla till Selestat igen på hemvägen. Det visade sig dock att det inte fanns någon väg att cykla på. Vi bestämde oss dock för att försöka, tog av skorna, kavlade upp byxorna och körde.
Det gick bra och vi roade oss en stund med vattnet, men de som hade majsfälten bakom var nog inte så glada. När vi fortsatte kom vi till en ännu djupare översvämning och där fick vi hjälpa en kvinna i nöd att få bilen på torra land.
Rast vid pestkorset vid romarvägen. Revs av svenskarna när det stormade up mot Haut Koenigsbourg, restes igen 1708 och revs igen av svenskar. Allt enligt texten på stenen.
Torsdag 5 oktober
Strålande sol och en perfekt dag för vandring. Vi åkte till Lac du Lauch och började vår vandring där. Det bar uppåt långe, men vi fick vår belöning med denna utsikt över Münsterdalen.
Vandringen tog betydligt längre tid än vad boken sa. Vi brukar alltid gå snabbare än vad den förslår och trodde att det skulle vara så även denna gång då vi behövde komma hem för att riva lägret, men där hade vi fel. När vi kom till Markstein fuskade vi därför och gick direkt tilbaka till bilen och vann en timme på det.
Le Markstein förbereder sig för vinterns anstormning.
Fredag 6 oktober
Rekordtidig start från Ribeauvillé. Redan 07.30 var vi på väg och for direkt över till Tyskland för att slippa alla köer runt Strasbourg. Det tog ändå tid eftersom många vägarbeten pågår som skapar tät trafik (inte köer enligt radions ständigt återkommande information, men väldigt likt det). Vid halv fem var vi dock framme i Allertal.
Vi hade sett fram emot att få fota änglatrumpeterna, men det fanns inga i diskrummet! Vi fick veta att det inte varit så bra här ett par år p g a ägarbyte, men nästa år är det ny regib och då kan vi nog komma tillbaka och fota. Det var dock inget fel på duscharna och disken som tur var.
Lördag 7 oktober
Vi startade 07.30 igen. Det gjorde att Pierre var sugen på currywurst redan vid 10-tiden. På Neustätter Bucht fick han en riesencurrywurst och vi kunde fortsätta till Puttgarten.
Färjan gick precis när vi kom, men vi roade oss med att titta på alla av ölflak nerlastade bilar så den halvtimme vi väntade gick fort innan vi kunde köra ombord.
Det var lite blåsigt, men varmt ute mellan Puttgarten och Rödby.
Inte behövde vi vänta länge i Helsingör heller och det kompenserade lite den halvtimme vi fick köa för alla vägombyggnader runt Köpenhamn.
Pierres traditonella slutbild måste förstås vara med även denna resa.
Råå camping. Vi fick plats med havsutsikt och en härlig promenad in till Råå.
Tillbaka till startsidan