September - oktober 2009 Ellinor och Pierre
på semester i Alsace, France.
Torsdag 24 september
Avresa 17.30, lite senare än vi tänkt oss, men bra nog ändå med tanke på allt som skulle vara klart innan vi kunde ge oss iväg.
Vi orkade till Skånes Fagerhult där vi gjorde kväller, positivt överraskade av att t o m kunna få en elplats. Vi sov gott bland alla långtradare efter att ha delat på en Frasses Combo.
Fredag 25 september
Vid nio tog vi färjan över till Helsingör.
På väg mot Puttgarten. En härligt varm höstdag.
Kväll i Seesen. En liten, mycket trivsam, camping med engagerade gäster och en något förvirrad ägare.
Lördag 26 september
Idag har vi varit gifta i 40 år! Vi startar firandet med att äta lunch efter autobahn. Efter lunchen undrade Pierre vart Tyskland är på väg -
går det inte att få en gammal hederlig currybratwurst längre?
Halv tre checkade vi in i Obernai och ordnade snabbt vårt läger.
Härlig utsikt över Mont St Odile som vi hann njuta av innan vi gick ut och åt en synnerligen god måltid inne i Obernai. Lax med vitvinsås på en bädd av surkål låter kanske inte
så gott, men det är det! Ett fantastiskt Gewürtstraminer till fulländade middan.
Söndag 27 september
Vandring på förmiddan. Än har druvskörden inte börjat här.
Rast vid konventet i Bischoffsheim som vanligt. Ljuvligt väder, sol och 23 grader varmt.
På eftermiddan cyklade vi till Krautigersheim där det var stor choucroutefest och parad med många orkestrar.
Överallt strimlas vitkål och säljs som den är.....
eller som choucroute. Ellinor har just köpt en tvåkilosburk för två euro. Blir gott!
Först i paraden åker den stora vitkålsvagnen.
På hemvägen stannade vi vid torget i Obernai där motorcyklister brukar samlas och jämföra sina hojar.
Måndag 28 september
Första av allt fyllde vi på lagren på Cora i Dorlisheim och kan nu klara oss i fyra dagar. Härligt!
Efter lunch tog vi en cykeltur i omgivningarna för att kolla upp det väsentligaste. Majsskörden är t ex inte klar än.
Det finns valnötter som väntar på att plockas.
Vi får ta en kortare vandring eftersom vi aldrig hinner fram och tillbaka till Santiago de Compostella på 1½ vecka. Förresten skaver en av Pierres kängor på hälen.
Såvitt vi kan se har druvskörden kanppt börjat än. Kul, då får vi se mycket av den!
På Match i Obernai köpte vi en ost från Ribeaupierre, d v s en av borgarna vid Ribeauvillé. Jättegod med ett glas av årets skörd, vin noveau, till.
Tisdag 29 september
08.24 tog vi tåget till Barr och hann läsa lite i Metro på den sju minuter långa turen. I år tänkte vi vandra till Mont St Odile därifrån, en väldigt trevlig väg.
Korv och kalkon hade vi med oss som proviant, men det krävs bröd till också.
Grundaren av den vandringsklubb som gör att vi så lätt kan vandra i Vogeserna. Vi hade bra gärna velat se honom kuta omkring i bergen iklädd denna utstyrsel.
Matrast halvvägs uppe på berget. Chorizon var mycket god.
Kommer man från Barr kan man gå en lång sträcka längs le mur Paien. Hur i all världen kunde de bygga en flera km lång mur ute i skogen för så länge sen? Det tar flera timmar att gå hela sträckan så vi avstod från det.
I stället åt vi sedvanlig pilgrimslunch uppe i Mont Ste Odile, soppa med bröd och vin. Sen beundrade vi utsikten.
Onsdag 30 september
Vi flyttar till Ribeauvillé och får plats 24 vid vändplan. Pierre är nöjd - man har bra koll på vad som sker härifrån. Kalle fanns på plats även i år.
Efter lägerslagning och lunch tog vi en promenad upp till stan. Det var soligt och fint. Fortsatt tur upp till St Ulrich frestade, men vi behärskade oss.
Druvskörden är i full gång även här och inne i stan finns massor av producenter.
På kooperativet var det också full fart med långa köer med fulla traktorsläp. 2006 byttes de gamla maskinerna ut, men det ser ut att bara gå obetydligt snabbare nu.
Pierre lagar mat och har koll på lokal-TV samtidigt. Gäller ju att se vädret.
En köttbit med brässerade endiver och morötter med potatis. Mycket gott! Och inte blev det sämre av att vi kunde sitta ute. 18 grader kl 20.00.
Torsdag 1 oktober
Länge har en av fläktarna till motorn i vår bil vägrat vägrat fungera. Varken vi eller vår vanliga bilverkstad hemma har kunnat hittaq felet. Pierre tog den till den lokala bilverkstan och fick lämna bilen direkt.
Utan bil tog vi en cykeltur söderut. Stopp efter Bennwihr. Utsikt mot Sigolsheim med krigsmonumentet på toppen.
Dalen med Kaysersberg längst in. Man kan se tornet på borgen. Men dit hann vi inte idag.
Det var lunchtid och vi hade bespetsat oss på mat vid Rond Point i Ingersheim. Det är väldigt svårt att hitta ställen där man kan få frites merguez i den här delen av Frankrike, men det här är ett. Lunch fick vi och god var den, men Leclerc köpte affären i mars berättde innehavaren. Synd, Rond Point är mycket roligare att handla på än Leclerc.
Fredag 2 oktober
Bilen var kvar på verkstan så vi tog en cykeltur. Först neråt Bergheim...
och sen bortåt Ostheim. Hela september har varit varm och regnfri vilket medfört att valnötterna mognat tidigare än vanligt och vi fick väldigt klen lön för vår möda. Men härligt var det att cykla i det ljuvliga vädret.
Majsen är också mogen lite före normalt datum och skörden nästan avslutad, men vi fick studera de facsinerande maskinerna som både skördar, skiljer ut kolven och sen befriar den från majskorn.
Lunch inne i Ribeauvillé.
Pierre tog en sandwich Alsacienne och Ellinor en panini med pannbiff i. Mycket gott och vi var nu tillräckligt stärkta för att vandra upp till slotten i bergen ovanför Ribeauvillé.
Uppe i St Ulrich tittar vi på Girsberg och bestämmer oss för att slippa gå dit.
Anne Picot har haft stängt ett par dagar, men nu fick Ellinor chansen att köpa ett nytt broderi. Sen var det äntligen dags att hämta bilen, nu frisk med fungerande fläktar.
Lördag 3 oktober
Dem stora vinfesten i Barr inleds på lördan med en loppmarknadd. I år var den lite större igen och erbjöd många fynd, bl a denna lampa som snart ska pryda vår pergola.
Traditionsenlig merguez gick inte att undvara.
Vandring från la Gare Vancelle till Ht Koenigsbourg, fyra timmar. Rast. Ellinor grubblar intensivt på ett fynd som de inte föll för på loppisen. Var ska det i så fall står?
Uppe i slottet. Det är fascinerande att tänka sig att svenskarna intog det 1632. Vi har gått en rundvandring tidigare och fått höra om de hemska svenskarna så vi avstod nu.
Souvenirbutiken sålde mest julsaker. Känns inte riktigt aktuellt en dag med sol och värme som denna.
När vi löst placeringen rusade vi ner från berget och körde tillbaka till Barr. Paret som sålde blombordet - fyndet! - blev så överväldigade att de sänkte priset fem euro när de såg Ellinors rödmosiga vandringsansikte.
Söndag 4 oktober
Semesterns clou närmar sig. Vi cyklade som vanligt och tog en liten rast vid minnesmonumentet över de från trakten som stupade i kriget.
Vi brukar byta om i majsfälten eftersom det är så obekvämt att cykla i snyggkläder, men i år var det mesta redan skördat så vi fick hitta ett nytt omklädningsrum.
Framme! Synnerligen god choucroute och mycket trevliga bordsgrannar.
Pia och Patrik var lika pigga som vanligt.
Utanför det stora tältet står en vagn med kålhuvuden som sen plockas och mals ner till strimlor.
Sebastiens efterträdare var ung och rask, men Pierre lyckades rädda Ellinor från att hamna i maskinen.
På hemvägen är det alltid lika härligt att stanna och njuta av Vogeserna i kvällssol.
Måndag 5 oktober
Vandring till l'Ortenberg. Start i Diefenthal och sen rakt upp på berget.
Borgen brann ett par gånger, men restaurerades igen. Fram till 1633 då svenskarna förstörde den helt. Borde de inte ha varit på hemväg då?
En dryg timme senare kom vi till nästa borg, Bernstein. Mycket vacker utsikt från tornet. Den hade också brunnit, men betydligt senare och utan svensk inblandning.
Vandringen avslutades med en vingårdstur förbi Dambach-la-Ville.
På eftermiddan åkte vi till Colmar för att hitta ett par gympadojor åt Ellinor. Det gjorde vi på Dectahlon. Och en del annat.
Mat fick vi dock ta på Cora.
Tisdag 6 oktober
Cykeldag. Vi tänkte oss till Selestat och marknaden där, men startade i Bergheim med frimärken. Ingen kö - har aldrig hänt tidigare.
Framme vid marknaden. Madrasserna körs hem fraktfritt så nu väntar vi med spänning på att de ska dyka upp hemma. Får be någon av döttrarna hålla koll.
I turen ingår lunch på Rond Point, men även här har Leclerc köpt upp affären. Cafeterian fanns dock kvar och vi åt biff. Ellinor med ärtor och morötter och Pierre med pasta. Till nästa gång ska vi försöka lista ut hur man gör för att få båda delarna. Vi såg andra som lyckats.
Hem efter romarvägen. Litet stopp för uppvätskning. Det är 25 grader varmt.
Vilken härlig semester! Igen kunde vi sitta ute och äta. 21 grader vid åtta på kvällen.
Onsdag 7 oktober
Vandringsdag. Fyra timmar utan rast enligt boken. Vi startade i Reichfeld som ligger längst in i en dal och verkligen är vid vägs ände. Upp på toppen bakom ska vi.
Vätskepaus. 30 grader varmt kräver dryck.
Tornet ligger på toppen av Underberg på 901 m är byggt som en hyllning till grundaren av vandringsklubben i Vogeserna, men vi hade nog väntat oss något lite mer storslaget.
Storslagen var dock utsikten från tornet!
Ibland var det smala steniga stigar och ibland fick vi vila oss med en liten vägstump.
Nästan tillbaka vid bilen igen. Backen ner mot kyrkan i Reichfeld.
På hemvägen stannade vi i Bergheim och köpte det otroligt goda Gewürtstraminervin vi druckit ett par gånger. Äntligen hade vi hittat Lorenz. När vi kom hem upptäckte vi att vi fått Riesling i stället och fick göra en tur till, men nu har vi en kartong om sex flaskor att njuta av.
Torsdag 8 oktober
Under natten var det ett ganska häftigt åskväder. Uppenbarligen lockar det upp maskar eller liknande för fotbollsplanen bakom oss fylldes med ätande storkar.
Vi behövde också lite mat och åkte ner till Mulhouse och handlade på Carrefour. Man måste ju variera sig.
Först kom Kalle och spatserade omkring.
Sen dök hans kompisar också upp. Något smarrigt finns det i gräset, men vi kunde inte utröna vad.
Dagen före avresa brukar Pierre göra boeuf Bourginon och vi såg ingen anledning att ändra på den ordningen i år heller.
Avskedstur upp till stan. Lite avslutande inköp också.
Stadsporten ligger numera mitt i stan så vi har vågat oss ut på andra sidan för att komma till Anne Picots affär.
Fredag 9 oktober
07.15. Vi är klara för avfärd. Runt 100 storkar klapprade farväl till oss från gräsplanen bakom och de höga stolparna runt omkring.
Det gick fort och lätt att åka så vi missade lunchtiden, men kom till besinning vid tvåtiden och stannande så att Pierre kunde få sin bratwurst.
Det var fortfarande både varmt och soligt.
Stopp för kvällen i Allertal. Det varma vädret var nu över och det var bara fem grader varmt på kvällen. Pierre var ytterligt fascinerad av sättet att ställa upp sitt ekipage. Tog mer än tre platser i anspråk.
Lördag 10 oktober
När vi kom till Puttgarten fick vi bara köra rakt ombord utan att ens stanna. Vi var förvisso inte ensamma på båten - det var inte ens möjligt att tänka på den gulaschsoppa vi tänkt äta till lunch. Å andra sidan var klockan bara halv elva så det var ju lite väl tidigt.
I stället åt vi var sin böfsandwich vid Piberhus. Denna gång bestod den av fläsktek med rödlök, men den var god.
När vi kom till Helsingör hände samma trevliga sak - vi fick köra rakt ombord och vips var vi i Sverige.
Vi hade tänkt oss till Apevikens camping i Varberg, men insåg att vi inte skulle hinna fram före 16.00 då receptionen stängde. I stället stannade vi i Falkenberg på Skrea camping. Mycket trevlig den också!
Vi gick ner till havet för en promenad och passerade de små badstugorna.
En värdig avslutning på en mycket revlig semester - vandring längs Skrea strand i den sköna oktoberkvällen. Nu väntar Pierres goda boeuf Bourginon när vi kommer tillbaka. Den är ännu bättre när den fått stå till sig lite.
Tillbaka till startsidan